Hönsen #8

Dom sju växer så det knakar och är numera inte ulligt gulligt duniga, utan mer gapiga tonåringar som undersöker allt, får riktiga fjädrar och tappar dunet och emellanåt gärna sätter sig i knät också. Det sistnämnda är riktigt mysigt.
Två av dom har också börjat picka lite på en när man ska lyfta dom för transporten in från uteburen. Har varnat att det blir grytan för dom om dom inte skärper sig. Tror skämtet är ett sätt att hålla distansen lite, för de är faktiskt inköpta för att ge kött och ägg, inte för att vara husdjur.
 
 
Vår fula ankunge, eller i alla fall den som inte är helt gul utan även har mörka inslag i färgen.
 
"Ja, vad vill du?"
 
 
Det är väldigt fascinerande, att vi för bara dryga månaden sen köpte ägg och sedan såg äggen utvecklas (genom att lysa dom) och hur det sedan kläcktes fram nya liv. Och nu, två veckor efter kläckning, håller de på att gå från dunbollar till riktiga höns.
 
Jag har semester den här veckan. Välbehövlig semester. Har lyckats både lyssna på kroppen och vila, samtidigt som jag tack vare det hittat orken att göra saker emellanåt. Har pysslat nere i växttunneln, fått ner det sista som stod inne och även plockat i landen ute. Det är nya land för i år, så jorden är inte den bästa. Potatisen växer som den ska, men övrigt är det sämre med. Det kommer, men inte alls så mycket som vi hoppats på. Bättre lycka nästa år.
Idag passade jag på att koka lite saft på de sista röda vinbären som fanns i frysen, så vi får plats med årets skörd senare i sommar. Jag gör inte saften så himla söt, vi försöker dra ner på sockermängden, vi är riktigt sockerberoende här, både jag och J. Det är nästan otäckt.
Imorgon ska jag, om orken tillåter, koka sylt på de sista blåbären i frysen. Har diskat ur lite burkar idag som nu står redo på diskbänken.
 

Lite kycklinggos och en stund av att bara vara
 
Det har blivit en del promenader med labben också. De längre i sällskap med husse, de kortare själv. Det känns riktigt bra, dels vet jag att jag behöver röra på mig, men framförallt att orka göra det också. Komma iväg, gå i skogen och njuta (förutom när bromsarna är som värst). Vi har tom hunnit iväg och badat, jag, J och hunden.
 
 
J var iväg och köpte flera nya bisamhällen idag. Han har bin och jag har honung, brukar jag skämtsamt säga. För jag och insekter är inte direkt nån perfect match om vi säger så. Jag vet att de behövs, men jag tycker de är rätt otäcka.
Igår fäste vi vax på de nya topplistkuporna som J byggt. Imorgon ska bina in i dom. De står i sina transportburar med mat och vätska i boden och väntar. När det är dags för J att pytsa ner dom i nya kuporna tror jag att jag och hunden går en promenad så länge.
Beekeeper