RUL
Länge sen jag uppdaterade, men dagarna har gått åt till att andas, försöka slappna av, lita på kroppen och - sen ett par veckor - kämpa mot illamående medelst loka, salta kex och läkerol.
Idag kom vi dock till dagen för RUL, rutinultraljud. 17+5 enligt ivf'en.
Magen har börjat växa lite grann, men det känns inget buffande inifrån än. Ultraljudet visade dock en livlig och till synes normal liten pojke. Det lär förmodligen dröja lite med buffet också, jag har tydligen moderkakan i framvägg och den fungerar visst som stötdämpare. Just nu ligger lilla B dessutom med benen inåt, så då känns det ännu mindre.
Vi ska ha barn, vi väntar en son. Känslan är helt fantastiskt. Overklig, men ändå fantastisk 
.
.
Han har vuxit på sig så bra att vi, trots att ivf'en innebär att vi vet exakt befruktning och därmed ålder, blev vi flyttade framåt i tiden. Vi gick från 17+5 till att plötsligt vara 18+2 idag. Nytt beräknat datum för vår B är 29 maj (istället för 2 juni). Sen lär han väl komma när han själv känner för det ändå, vecka 38-42 räknas som normalt oavsett ivf eller ej.
Har fått plocka fram mina lergigan igen också. Inte mot ångest, däremot mot illamående. Mådde knappt illa första 12 veckorna, som är normalt. Nej, jag började må illa efter vecka 15.
Har meddelat de närmaste på jobbet igen, närmaste chefen tex så häromdagen jobbade jag min sista jobbkväll innan födseln. Kvällarna innebär att jag kan behöva lyfta själv, måste ta uppvak (och därmed utsättas för narkosgas) osv om ingen kan hjälpa och därför vill jag undvika det.
Direkt när vi kommit hem efter ultraljudet somnade vi allihop, J, jag och båda O, i soffan. Det blev inte mycket sömn i natt, vi var bägge nervösa för ultraljudet, jag har dessutom jobbat två dagar och vi hade tid redan kl 8, vilket innebär att vi var tvungna att gå upp kl 6 för att hinna iväg i tid eftersom vi har 7 mil enkel resa.
Nu ska jag verkligen försöka njuta av att jag är gravid, jag väntar barn, jag ska bli mamma! J och jag ska bli föräldrar!
